Men vad hände nu?
Idag skulle vi på hoffe träff. Vi är uppe tidigt åker bil läääänge. Men inte för att de hade behövts, matte åkte nämligen vilse. Hon hade aldrig kört dit själv tydligen och trodde att hon skulle hitta.. Men de kunde ju jag berättat för henne att hon inte skulle göra, virrpannan lixom! Men men, väl framme.. 15 minuter sen. Men vart är alla?
Inte en kotte där, så matte åkte vidare till stället vi skulle vara på. Men ingen va där heller. Behöver jag säga att matte inte va på de bästa humöret idag efter 2 timmar i bil fram och tillbaka?
Hon samlade ihop sig till slut och bestämde sig för att göra något roligt istället....
Hon gick iväg och jag förstod att hon skulle slänga mina saker skogen igen, men.. hon går iväg tomhänt?
Jag funderar länge och väl, sitter helt tyst i bilen.
När vi gått våran promenad och mitt spår legat sin tid så drar hon fram ett långt gult snöre och sätter fast i min sele, jag funderar lite till.. hmmm.. sen säger hon de magiska ordet och jag drar ner näsan i backen. Jag tittar upp och funderar på vad i katten hon håller på med, jag såg ju att hon inte hade med sig saker ut?
Jag går långt, vinklar.. sen helt plötsligt ligger en pinne framför mig, som luktar matte. Jag tar upp den.. och matte börjar hoppa och studsa och blir jätte glad. Fasiken va skoj jag slänger upp pinnen och ger den till henne.. oj oj oj vad glad hon blev.. vad gjorde jag för bra nu då? Ja hon är lättroad min matte. Tydligen så har hon tagit ett steg fram i våran spårträning sa hon till husse... och hon trodde inte jag skulle ta spårpinnarna eftersom jag tycker spåret är roligare än grejerna lixom.. Men den pinnen va ju skojig!
Tjoho vad jag är bra!
Jag och Lotus tränar inför utställningen??
Då ska man tydligen springa efter varandra och sen ska man placera sig FÖRST
De har iallafall Lotus sagt, så de är väl de jag ska göra ;)
